Maj 26, 2011
Shit får inte bort den förra bilden, ser ju hemsk ut man ser verkligen hur trött jag är haha fast jag va as glad också :D
Hur som helst så har det varit jätte kul och nyttigt för mig att hålla dom här föreläsningarna för ettorna i skolan och det var som sagt väldigt uppskattat hade inte en aning om att det var så eftertraktat, alla lärare bara drar i mig ;) vilket ja gillar *mvg* haha, nä men detta är som sagt inte ett skolarbete utan en frivillig grej ja gör efter att en lärare frågade mig om jag kunde ställa upp för hon hörde att ja peppade en annan på min franska. Och jag har verkligen fått upp intresse för detta nu, nu vill ja fortsätta med det här i höst även på andra skolor i andra städer. Det vore verkligen jätte kul och spännande.
Grejen med detta är att jag ser verkligen vilka som behöver höra det jag säger när jag pratar, och de jag tycker är bra är att jag gör en bra insatts och de stärker mig. Jag har en liten filur inom mig som vaknar till liv när jag på något sätt kan hjälpa till och denna filuren går ju på E nu för den är ju helt flippad, vill ju typ skriva en bok och grejer haha :D nä men jävligt kul att jag hittat något jag brinner för!
Den jobbiga sidan av detta är att jag vill hjälpa alla ungdomar som inte vet vart dom ska ta vägen, som struntar i skolan och antagligen gör dom det för att dom har ett större problem som påverkar dom så pass mycket att dom helt enkelt inte orkar med att ta tag i plugget. Och så länge dom inte får hjälp med det andra problemet kan ingen hjälpa dom i skolan. Och eftersom att jag så lätt känner igen dom här personerna eftersom att ja känner igen mig själv i dom så blir de frustrerande för mig att inte kunna göra något.
Det är speciellt en kille (han på min franska) som har gett upp helt och jag vet inte vad ja känner men det jag känner förstärks av att ja va likadan. Så ja vill verkligen peppa o uppmuntra honom till att fixa plugget för det om något ger dig ångest, att inte blivit klar med en kurs när de är sommarlov eller gå ut med IG det ger dig ångest, och det är dig själv du ska leva med så det är påfrestande. Men jag kan inte hjälpa honom för han vill inte ha hjälp.
Nu är det ju så att jag inte får ta till mig det här för personligt för det är ju inte meningen att ja ska börja må dåligt, vilket ja inte gör men ja känner något. och det gäller nog för mig att tänka på de och utesluta mina egna känslor. Hur som helst så pratar jag bara inför dom och inte med dom en och en så det är ingen fara. :)
haha typ så ;)
..i höst ;)
<3
Hur som helst så har det varit jätte kul och nyttigt för mig att hålla dom här föreläsningarna för ettorna i skolan och det var som sagt väldigt uppskattat hade inte en aning om att det var så eftertraktat, alla lärare bara drar i mig ;) vilket ja gillar *mvg* haha, nä men detta är som sagt inte ett skolarbete utan en frivillig grej ja gör efter att en lärare frågade mig om jag kunde ställa upp för hon hörde att ja peppade en annan på min franska. Och jag har verkligen fått upp intresse för detta nu, nu vill ja fortsätta med det här i höst även på andra skolor i andra städer. Det vore verkligen jätte kul och spännande.
Grejen med detta är att jag ser verkligen vilka som behöver höra det jag säger när jag pratar, och de jag tycker är bra är att jag gör en bra insatts och de stärker mig. Jag har en liten filur inom mig som vaknar till liv när jag på något sätt kan hjälpa till och denna filuren går ju på E nu för den är ju helt flippad, vill ju typ skriva en bok och grejer haha :D nä men jävligt kul att jag hittat något jag brinner för!
Den jobbiga sidan av detta är att jag vill hjälpa alla ungdomar som inte vet vart dom ska ta vägen, som struntar i skolan och antagligen gör dom det för att dom har ett större problem som påverkar dom så pass mycket att dom helt enkelt inte orkar med att ta tag i plugget. Och så länge dom inte får hjälp med det andra problemet kan ingen hjälpa dom i skolan. Och eftersom att jag så lätt känner igen dom här personerna eftersom att ja känner igen mig själv i dom så blir de frustrerande för mig att inte kunna göra något.
Det är speciellt en kille (han på min franska) som har gett upp helt och jag vet inte vad ja känner men det jag känner förstärks av att ja va likadan. Så ja vill verkligen peppa o uppmuntra honom till att fixa plugget för det om något ger dig ångest, att inte blivit klar med en kurs när de är sommarlov eller gå ut med IG det ger dig ångest, och det är dig själv du ska leva med så det är påfrestande. Men jag kan inte hjälpa honom för han vill inte ha hjälp.
Nu är det ju så att jag inte får ta till mig det här för personligt för det är ju inte meningen att ja ska börja må dåligt, vilket ja inte gör men ja känner något. och det gäller nog för mig att tänka på de och utesluta mina egna känslor. Hur som helst så pratar jag bara inför dom och inte med dom en och en så det är ingen fara. :)
haha typ så ;)
..i höst ;)
<3
Kommentarer
Trackback
